Idag ställer vi 3 snabba frågor till Sara Klockervold, projektledare vid Destination Funäsfjällen, som presenterade Funäsfjällsmodellen, vid Nationella Snöskoterrådets välbesökta digitala konferens 28 mars om planering, utveckling och underhåll av snöskoterleder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad är Funäsfjällsmodellen?

Det är en samverkanslösning för en hållbar fjällvärld. Turismen fanns länge i liten skala i Funäsfjällen parallellt med jordbruk, skogsbruk och renskötsel men under 1990-talet växte turismen vilket ledde till ökat slitage och ökade motsättningar. Behovet av dialog och samverkan växte. Det ledde fram till projektet ”Hållbar snöskotertrafik i Funäsdalsfjällen”. Ett skoterledbolag skapades för att sköta driften, som baserades på en obligatorisk ledavgift, ett system vi var först i Sverige med. Kommunen var formellt avtalspart till markägarna inledningsvis, i dag är det Funäsfjällens Ledbolag. Avgiften skapade förutsättningar för underhåll och utveckling. Skoterlederna blev samtidigt del av en större helhet för friluftsliv där besökare kanaliseras genom spår- och leder även för vandring, längdåkning och nu även cykel.

Hur har projektet utvecklats?
Det finns idag 60 mil skoterled, som är en stor besöksanledning. Till det kan läggas kompletterande friåkningsområden. Buskörningen på skogsplanteringar, hagar och i anslutning till renskötseln har nästan helt försvunnit. Som ett fundament ligger ca 350 markägaravtal. Det skoterledsbolag som ansvarar för utveckling, underhåll av skoterleder och markarenden ägdes från start av markägare och turistföretagare, med markägarna som majoritetsägare genom en ideell förening. En appbaserad lösning används för information och betalning för skoterpass. Uppskattningsvis betalar 95 till 98 procent av de som åker. Pandemin innebar ett kraftigt ökat besökstryck vilket skapade behov av ökad kanalisering av främst cykel utanför vägnätet. En stor del i detta arbete skedde genom ”Projekt Hållbar Platsutveckling”, ett pilotprojekt finansierat av Tillväxtverket.

Vilka är era viktigaste erfarenheter?
Redan på 1990-talet lades grunden till det vi har idag. Nyckelorden har hela tiden varit dialog, respekt och gemensam målbild. Förändringsarbete kräver långsiktighet, i vårt fall 10 år, för att få det nya förvaltningssystemet med kanalisering och betalning accepterat och förankrat. Alla aktörer i lokalsamhället är betydelsefulla i informationsarbetet gentemot våra besökare. I det ingår också att förklara varför och hur vi gör för att vara en del av samverkanslösningen Funäsfjällsmodellen. Tillsammans skapar vi en helhetsupplevelse. Bildkommunikationen är även central. Därför har vi lagt mycket tid på att förankra att de bilder som publiceras ska stödja gemensamma mål. För skoter innebär det enbart bilder och video från upplåtna skoterleder och friåkningsområden, aldrig bilder på t.ex. högkamsmattor eller trimpipor. Idag är det ett gemensamt bolag, Funäsfjällens Ledbolag, som driver Funäsfjällens skoter-, cykel- och längdleder och det ägs fortfarande gemensamt av turistföretagare och markägare med markägarföreningen som majoritetsägare.

Mer om Funäsfjällsmodellen https://funasfjallensledbolag.se/