Friåkning är den starkast växande trenden inom snöskoterkörning i Sverige. Var tredje snöskoterförare anger att de oftare kör utanför snöskoterleder idag än för tre år sedan. Det behöver inte vara ett problem, så länge man håller sig till tillåtna områden. Men tyvärr finns det en växande grupp som genom sitt sätt att friåka förstör för dem som sköter sig. Det menar sex av tio snöskoterförare i en enkätundersökning från Nationella Snöskoterrådet.
– Friåkning på snöskoter innebär en stor frihetsupplevelse för många. Men det medför också ett stort ansvar. Det krävs kunskaper om lagar och förordningar och man behöver visa respekt för vilda djur och miljön i övrigt. De som inte visar denna hänsyn förstör för den majoritet av snöskoterförarna som av allt att döma sköter sig bra, säger Per-Olov Wikberg, samordnare Nationella Snöskoterrådet.
Under april och maj genomförde Nationella Snöskoterrådet en enkätundersökning riktad till snöskoterförare i hela Sverige. Sammanlagt besvarades den av 1657 personer. Sex av tio instämmer helt eller delvis i påståendet att ”allt fler missbrukar möjligheten till friåkning och förstör för dem som sköter sig”. Så många som nio av tio anser att de som inte följer lagar och förordningar förstör för andra skötsamma förare.
Fyra av tio som svarat är positiva till att friåkningen, körning utanför snöskoterleder, styrs till särskilda avgränsade områden. Ett exempel på ett sådant område är Frostviken i norra Jämtland. Där drivs sedan år 2016 ett projekt för en hållbar vinter- och skoterturism med målsättningen att skapa ett attraktivt koncept som samtidigt tar hänsyn till natur och djurliv. Kärnan utgörs av ett kommunalt regleringsområde med lokala föreskrifter, som formellt väntas beslutas under 2018. Därtill har nyttjanderättsavtal slutits med berörda markägare. Det har gett en struktur med avgränsade zoner för friåkning respektive snöskoterleder inom regleringsområdet.
– Frostvikens friåkningsområden är ett intressant exempel som visar att det går att skapa lösningar som tar hänsyn till alla parter. Det behövs, med tanke på att friåkningen är en stor och växande del av svensk snöskoterkörning, säger Per-Olov Wikberg.
Drygt nio av tio som svarat säger sig ha bra kunskaper om de lagar och förordningar som reglerar var och hur man får köra snöskoter. Enligt enkätsvaren återspeglas dessa höga kunskapsnivåer även i beteendet; exempelvis svarar nio av tio att de helt avstår från att köra på nyplanterade hyggen om det inte finns tydliga leder där. Två av tre uppger att de avstår från att köra på åkermark om det inte finns en led.
– Flertalet av de nya snöskotrar som säljs idag har högkamsmattor som är gjorda för att ta sig fram i djup snö och branta sluttningar. De som kör sådana maskiner i förbudsområden eller annan olämplig terräng kan bidra till skador och störningar på miljön. De skapar också problem för de många skötsamma förare som oförtjänt drabbas av dåligt rykte och som i förlängningen kan innebära än hårdare restriktioner för snöskoteråkning, säger Per-Olov Wikberg.
Om undersökningen: en webbaserad enkätstudie som genomfördes i april och maj 2017. Initiativtagare var Nationella Snöskoterrådet i samarbete med bland andra länsstyrelserna i fjällänen, LRF samt Snöskotermagasinen Snowrider, Snowmobile och Tidningen Snöskoter. Enkäten besvarades av 1 657 snöskoterförare i hela landet.
För mer information kontakta:
Per-Olov Wikberg, samordnare Nationella Snöskoterrådet
E-post: per-olov.wikberg@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 10 53
Mobil: 076-115 16 79
www.snoskoterradet.se