Anna Grundén, forskningsassistent på ETOUR har i denna rapport skapat en översikt över de finansieringssystem som används för att skapa och underhålla skoterleder.Skoteråkning har under de senaste decennierna blivit allt mer allt mer populär. Antalet fordon uppgick år 2007 till cirka 260 000. Även om snöskoteråkning är tillåten i terrängen på snötäckt mark utanför särskilda regleringsområden så sker den mesta åkningen på iordningställda skoterleder. Lederna bidrar till ökad komfort och säkerhet, men är också ett redskap för kanalisering av trafik och minskad negativ påverkan på omgivningen. För att klara av att hantera den ökade skotertrafiken blir lederna allt viktigare. Det finns i dagsläget flera olika typer av finansieringslösningar för att kunna preparera och underhålla snöskoterleder och kvaliteten på lederna, ledunderhåll och pris skiljer sig ofta stort mellan områden. Syftet med denna rapport är att identifiera befintliga finansieringssystem för snöskoterleder i Sverige samt peka på för och nackdelar med de olika systemen. Underlag för denna rapport bygger i huvudsak på personliga intervjuer, e-post korrespondens samt svensk och internationell vetenskaplig litteratur och lokala medier. Resultatet av rapporten pekar på att många skoterföreningar och ledbolag har knappa resurser för att klara av underhåll och preparering av leder. Den pekar även på att områdens olika geografiska och turistiska förutsättningar antas spela en avgörande roll för hur väl man lyckas med avgiftsbelagda leder. Tydligare riktlinjer och kontroller samt en bättre samordning kan behövas för att lösa finansieringsförhållanden, vilket är nödvändigt för att få en hållbar skoterutveckling.