– Skidåkarna har ett säkerhetstänkande för att förebygga olyckor, med speciella skydd och utrustningar och de försöker dessutom hitta säkra linjer i sina avancerade åk. Det här säkerhetstänkandet har tyvärr inte snöskoteråkarna.
Det var den ganska tuffa inledning som Per-Olov Wikberg, som sitter med i både Fjällsäkerhetsrådet och Nationella Snöskoterrådet, levererade vid sitt anförande om säkerhet vid Snöskoterforumet i Östersund.
Per-Olov visade på en hel del intressant statistik för att klargöra och förklara vad han egentligen menade.
– Antalet skoteråkare har på några år fördubblats från cirka 60 000 till omkring 125 000 per år. Än har vi varit förskonade från dödsolyckor vid friåkning med snöskotrar, men jag är ganska säker på att de tyvärr kommer.
Per-Olov visade på statistik från USA och Canada. De ligger några år före oss, men utvecklingen när det gäller snöskoteråkning har varit densamma som den vi nu ser här. Och där svarar skoteråkarna för majoriteten av dödsolyckorna i bergsterräng och i samband med lavinolyckor.
– Så var det inte för ett tiotal år sedan, men nu har skoterolyckorna gått om de andra kategorierna. I Sverige har vi hittills inte haft många olyckor i samband med friåkning på skoter – ännu.
Per-Olov visade sedan på svensk statistik. Där kunde man konstatera att antalet omkomna i skoterolyckor under se senaste åren ligger i intervallet 11-18 årligen och hittills i år handlar det om sex personer. De som omkommer är främst män i åldern 30-40 år. Antalet skadade handlar om 100-140 per år. Men det är inte friåkning och laviner som orsakat dödsolyckorna, svaga isar och kollisioner med fordon och andra föremål är vanligaste dödsorsaken.
I USA får man inte köra ut i terrängen utan säkerhetsutrustning. Där jobbar även klättrare och fallskärmshoppare mycket med förebyggande säkerhet. Men här verkar man inte tänka på det sättet. Man har helt enkelt inte samma attityd till lavinsäkerhet som over there.
– Hur kan vi få skoteråkare att använda ungefär samma utrustning som de andra kategorierna. Exempelvis hjälm, transcievers, spade och ryggskydd? Kort sagt, hur kan vi påverka dessa attityder? Kan skoterbranschen – importörer och återförsäljare – ta ett ökat ansvar och
se en affärsidé inom förebyggande säkerhet? Kan media spela en roll för att höja
intresset och på sikt kunna förebygga olyckor?
Med dessa frågor startade Per-Olov en stundtals ganska intensiv debatt bland besökarna. Synpunkterna var många. Bland annat påstod man att de yngre har betydligt bättre säkerhetstänk än de äldre. Och några i publiken ansåg också att fylleriet är ett betydligt större problem. Eller som någon sa: Om snittåldern på de omkomna ligger på 47 år, promillehalten är 1,7 och de åker genom isen natten mellan fredag och lördag, ligger problemet på ett annat plan.