– Hittills har antalet olycksfall varit få och inga dödsfall har rapporterats, men det finns ett mörkertal som vi aldrig får veta storleken på, förklarade Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket och samordnare för Fjällsäkerhetsrådet.
Per-Olov talade om high-marking – de senaste årens ”nya fluga” när det gäller häftig snöskoteråkning. High-marking går ut på att i branta fjällsluttningar tävla om vem som kommer högst. En tävling med livet som insats – eller…?
Totalt har två dödsfall skett i Sverige samband med high-marking med skotrar, men de som omkommit har varit medföljande kompisar till de som kört och utöst större laviner i samband med körningen i branterna. Per-Olov konstaterade att det blivit en alltmer vanligt förekommande aktivitet i våra fjäll. Vem är det då som sysslar med detta?
– Ja, man kan ju misstänka att det främst är grupper av ungdomar som sysslar med detta, men det grundar sig på min egen erfarenhet efter att ha talat med både skoteråkare och naturbevakare i fjällområdet. De flesta utövare har förhållandevis kraftiga snöskotrar försedda med högkamsmattor för att lättare ta sig upp i de branta fjällsluttningarna.
– Många av de som håller på med detta bor i närheten och har ofta goda kunskaper om fjällen och är framförallt duktiga på skoterkörning, därför har vi hittills varit förskonade från allvarligare tillbud. Men om andra med mindre erfarenhet lockas att ta efter så kan vi ganska snart få se ett ökande antal allvarliga olyckor.
Att high-marking fått så mycket uppmärksamhet på sistone trodde Per-Olov beror främst på att körsättet exponeras allt mer i olika typer av skotertidningar och livsstilsmagasin. De som sysslar med detta både syns och hörs i form av synliga skoterspår högt uppe på fjällsidor och eftersom de ofta följs i grupp så hörs de också ganska mycket.
Naturbevakarna har konstaterat att viljan att följa lokala regler i regleringsområden har minskat markant på senare tid. Det är också viktigt att alla ser till att inte utsätta djurlivet och renskötseln för störningar, så att inte skoteråkandet kommer att begränsas ytterliggare eller förbjudas i framtiden. Per-Olov tyckte också att det saknas ett allmänt säkerhetsmedvetande bland skoterförarna idag.
Vad kan man då göra åt detta? Per-Olov avslutade sitt föredrag med att ställa några frågor till forumdeltagarna: Ska extrem friåkning beivras? Kan en allmän effektsänkning bidra till en lugnare körning? Behövs en utökad förarbevisutbildning? Kan marknadsaktörer som tillverkare och media förändra attityderna? Finns viljan till detta? Vad händer om inget görs och utvecklingen fortsätter? Ska vi bygga speciella fun-parks, typ de som finns för snowboards och friåkare, på speciellt avsatta områden?